Flugfiske:

• Spö: Är den viktigaste delen i utrustningen, det är spöt som skall ackumulera kraften så att linan dras ut till den plats man vill ha flugan på.

• Rulle: Har inte lika viktig roll hur rullen är i flugfisket, vid grövre fisk bör man ha en jämn och stark broms. En tålig och kapslat bromssystem på rullen är att föredra.

• Linan: Är också väldigt viktig del i flugfisket, den skall matcha spöt och din egna förmåga att hantera kombinationen flugspö och fluglina. Det finns fluglinor som flyter och som sjunker eller dom nya som är flytande men har en sjunkdel dom sista 6-12 metern mot tafsen.

• Beten: Man fiskar både på ytan med Torrfluga eller under ytan med Nymfer eller Våtflugor och dom liknar insekter som fisken livnär sig på i vattensystemet. Sedan fnns det flugor som imiterar fiskar och även konstgjorda flugor i grälla färger som retar fisken till hugg.

• Teknik: Flugfiske tekniken är en viktig detalj att finslipa om man skall hantera längre och precisa kast. Det tar några år att få till dom bra kasten men efter en timmes övning kan man hantera enklare kasten. Några nybörjar råd är att man skall föra kast armen mellan klockan 11 i bakåt-rörelsen och klockan 2 i framåt rörelsen. Vid dom klockslagen gör man ett distinkt stopp vid varje pendling fråmåt och bakåt. Tänk också på att ha handleden stilla!

        Träna gärna på gräsmattan hemma eller på en större gräsyta                     någonstans först.

Spinnfiske:

• Spö: Vid spinnfiske har man en mängd olika spön beroende på betesvikt, vilken fiskart man fiskar efter och vilken längd på spöt som passar bäst. Lite dyrare spö har oftast bättre ryggrad för att drilla en stridbar fisk och bättre spänst för att kunna kasta längre. Finns nu spön som man kan dela i 3-4 delar för att ta så lite n plats som möjligt i packningen.

• Rulle: Här använder man storlek på rullen som klarar den linkapacitet och bromsstyrka till sitt fiske. Lite dyrare rulle har oftast fler lager och starkare bromssystem vilket är att föredra. Haspelrullarna har antingen bromsratten bak- eller frammonterad och den bakre är lättare att komma åt men den främre är oftast starkare i bromsverkan.

        Multirullarna får man en mer direktkontakt med betet och små hugg            känns lättare. Samma sak köper man en lite dyrare rulle får man               oftast en bättre med fler lager och starkare broms. Multirullarna kan           vara svårare att kasta med om man är ovan eftersom man bromsar           med tummen mot lintrumman.

• Linan: Idag använder man i huvudsak Flätlina som är en spunnen lina av flera mindre linor. Den är mycket starkare och stummare än dom gamla Nylonlinorna eller Fluorocarbonlinorna. Därför kan man använda tunnare Flätlina i motsvarande Nylonlina med samma brottsgräns. Men Flätlinorna tål inte nötning lika bra som Nylonlinorna, därför kan man ta någon meter Nylonlina närmast betet för att klarar gädd- göständer.

• Beten: Finns väldigt många olika typer för olika fiskearter man vill försöka fånga. Spinnare som har en kropp med en sked som snurrar runt den. Skeddrag som är en platt avlång i formen. Wobbler som är en fiskimitation i olika former och färger som en del har en sked framtill för att kunna fiska av olika djup. Jiggar i gummiliknande material som är mer följsamma för att likna fiskens rörelse så bra som möjligt.

• Teknik: Med spinnare vevar man betet i olika hastigheter för att locka till hugg. Med skedrag och wobbler gör man så kallade vevstopp med sträckt lina då och då vid invevningen för att väcka fisken till hugg. När man fiskar med jigg är en vanlig metod att man låter den sjunka till botten, sedan vevar man in den några meter, låter den sjunka igen osv.

Jerkfiske:

• Spö: Korta 6-7 fot och styva spön som klarar beten på vikter en bra bit över 100 gram är att föredra. Framför allt är de kortare spöna lättare att hantera Jerk rörelsen som är Jerk fiskets signum.

• Rulle: En kraftig Multirulle med många lager och en stark broms som klarar att drilla stora gäddor vid drillningen. Multirullen är mer direktkontakt med betet också som framhäver känslan i Jerkfisket.

• Linan: En stum flätlina på 0,25-0,35 mm är att föredra med tafs som klarar gäddans tänder.

• Beten: Finns en mängd olika Jerkbeten och här är det viktigaste att man hittar dom beten man själv får fram den rättan känslan med. Sedan kan man exprimentera med olika färger som passar bäst för dagen.

• Teknik: Här är det viktigt att man har bra känsla med sin bromstumme mot linspolen för när det tunga betet landar får inte spolen fortsätta att mata ut lina, för då får man ett rejält kråkbo att reda ut i några minuter-timmar. Vid invevningen är det rörelsen med spöarmen som sköter själva invevningen. Armen som man håller veven med är i det närmast stilla. Vid varje stopp gör Jerk betet en sväng åt höger eller vänster och lockar då gäddan till hugg. Vid fiske ytligt brukar huggen blir våldsamma i vatten ytan vilket ger en spännande känsla.

Vertikalfiske:

• Spö: Korta spön på 6-7 fot med betesvikt på cirka 30-45 gram är att föredra och gärna med styv ryggrad. Finns spön som är ej delbara och dom som är delbara. Själv föredrar jag dom delbara som blir lättare att transportera.

• Rulle: Multirullar som ger mer direktkontakt med betet och är också är enklare att släppa ut lina med. Det gör man endast med ett knapptryck som man klarar med en hand och den andra styr man båtmotorn med. Daiwa har också Multirullar med Twitchin Bar vilket man kan mata in lina med ett knapptryck också med, den handen man håller spöt.

• Linan: Tunn flätlina på 0,10-014 mm och en nylonlina den sista metern som tafs vilket klarar gösen/gäddans tänder bättre.

• Beten: Jiggar i olika storlekar och färger med ett Jigghuvud som ser till att jiggen gåller sig nedanför båten. Ett tyngre jigghuvud drar ner jiggen snabbare mot botten och även håller jiggen under båten även om den rör sig något. Jigghuvuden på 30-40 gram är att föredra. Grälla färger soliga dagar, naturliga färger molniga / mörka dagar är utgångs receptet.

• Teknik: Här finns det lite olika fiskesätt, vertikalfiske med åka med båten och stöta jiggen i botten för att locka fisken till hugg. Eller leta fisken med ekolodet och stanna ovanför den, då sänker man ner jiggen till fisken som då förhoppningsvis hugger. Det kallas också för prickskytte detta sätt. Man följer jiggens och fisken rörelse på ekolodet och ser när fisken attackerar jiggen eller återvänder mot botten igen. I båda sätten får man oftast byta till olika jigg typer, färger och storlekar som passar bäst för dagen.

Trolling:

• Spö: Rejäla spön med stark ryggrad för att klara djuprigg, sidoparavan eller stora beten. Runt 7 fot är vanligast men en del använder 8-9 fot också. Flesta navänder spön med spöringar men det finns även spön som kallas Inliner, där linan löper innuti spöt och således slipper man nötningen mot spöringarna vid långa trollingdagar.

• Rulle: Stora Multirullar med bra broms är viktigt i trollingfisket. Men annars behöver dom inte vara så avancerade och dyra.

• Linan: Vanligast är nylonlinorna på grund av nötningsriskerna i spöringarna. Flätlinor tål inte nötningen lika bra.

• Beten: Beror mycket på vad man är ute efter för fiskesort. Öring, Lax brukar man använda naturliga beten som löja. Men även jigg, skedrag och wobbler som liknar fisken naturliga föda. Gädda och Gös är wobbler det vanligaste beterna men flötestrolling med levande agn brukar också vara effektfullt.

• Teknik: Vid trollingfisket gäller att ha beten på olika djup och med olika rörelsemönster och färger för att hitta det som är bäst för dagen. Men man får alltid undersöka vilka fiskeregler som gäller för det vattnet man fiskar på. En del fiskevatten får man använda 1,2,4 eller upp till 10 spön samtidigt per båt därför är det noga att man gör rätt från början. Vid öring, Lax och Röding trolling letar man oftast ett visst språngskikt som betesfisken håller sig i och där finns också den fisken man vill fånga. Djupbranter och runt grynnor brukar också vara gånbara fiskeplatser.

        Hastigheten med båten är också viktig detalj i trolling, Göstrolling               skall gå väldigt långsamt men vid gädd, lax och öring lite snabbare.

Pimpel:

• Spö: Här finns det många olika spön, Morsmyska spön är små med mycket känslig topp för att känna minsta beröring. Och till kraftigare, längre spön till det tyngre fisket, välj det som passar dig bäst.

• Rulle: Mormyska spöns rulle är enkel men har broms. Sedan finns det många olika rullar liknande mulirullar och haspelrullar. UL-haspelrullar är också populära till pimpelfisket och då far man också en bra broms till dom större fiskarna.

• Linan: Nylonlinor som är anpassade till vinterfisket. Här måste linan klara att bli blöt och inte bli stel i flera minusgrader som det kan bli vintertid. Nylonlinor i dimensionerna 0,15-0,20 till det lätta abborre fisket och 0,25--0,30 till regnbåge, röding och öringsfisket är grund linor för pimpelfisket. Flätlinor är inte att rekommendera eftersom dom blir stela i minusgrader.

• Beten: Små mormyskor i olika färger och utseende passar till dom känsliga mormyska spöna och då enart som betet. Man kan även använda dom under ett blänke eller blinkpirk. Pirkar är vanligast till abborrr fisket och även balansare. Kroken agnar man med maggot, mask eller räka.

• Teknik: Mormyska spön till lätta mormyskor vid grundare delen i fiskevattnet och när fisken är väldigt försiktig till hugg. Man känner då enkelt minsta beröring. Använder man blänken eller blinkpirk är ett litet kraftigare spö med en rulle som har mer linkapacitet och broms att föredra. Det spö klarar tyngre beten bättre men är inte lika känsliga för hugg. Dessa spön klarar man av att fiska på dom djupaste delarna av fiskevattnet. Vid pimpelfisket är det som vid alla sportfiske, vissa dagar är det lättare att locka fisken till hugg andra dagar svårare. Därför är det samma sak här att man får exprimentera med olika pimpelspön, beten och agn för att hitta det som passar bäst för dagen!

        Vid pimpelfiske behöver man också en isborr för att göra hålet i isen           med. En 110-130 mm isborr räcker till det mindre fisket efter abborre         och mindre rödingar. 150-160 bör man ha till grövre röding, regnbåge         och örings fisket så man får fisken genom hålet när dom stora                   rekordfiskarna hugger.

        Men kom ihåg isdobbar och flytoverall för er säkerhet om isen brister.

Mete:

• Spö: Allt ifrån hemmagjorda spön av träpinne, bambuspö och till mer avancerade i kolfiber. Teleskopiska är att föredra som är enkel att transportera eftersom dom tar liten plats.

• Rulle: Normalt behöver man ingen rulle utan linan kyts fast i toppen.

• Linan: Nylonlinor från 0,15 mm för det mindre fisket och upp till 0,30-0,35 mm för lite grövre fiske.

• Beten: Finns olika typer att metkrokar men ta den storleken som passar bäst efter den fisk du är ute efter. Agna med mask, maggot eller liknande.

• Teknik: Detta är det fiske vi alla en gång i tiden började vårt stora intresse ifrån. Ett metspö med ett röd/vit frigolit flöte guppande i vattnet och väntar på att en abborre skall dra ner det under vatten ytan, det var så spännande! Smygfiske efter bäcköring i små åar eller bäckar är också ortroligt spännande.